Hur och om vad bör man skriva?

Här behandlas vad författare och en del andra har sagt om hur man bör skriva, vad man bör skriva om eller allmänna intressanta synpunkter på litteratur. Det rör sig således om stil och innehåll, inte litteraturteorier om hur man kan tolka verk. Som man kan förstå talar författarna främst för sin egen tid. Stilar och ideal ändras med tiden. I viss mån är dock idéerna allmängiltiga. Vad en sådan lista främst kan ge lärare och elever är hur som helst större möjligheter att förstå en viss tids författare. Listan är mest lämplig för kurserna Svenska 2 och Litteratur (enligt Gy 2011).

Här tas i första hand upp sådant som kan vara intressant för både lärare och elever. Lämpligtvis används en del av en text – de kan vara ganska långa. Sidan kommer så småningom att utvecklas med en specifik lista för lärare som vill fördjupa sig i frågan, där texter omnämns som är för avancerade eller tråkiga för elever. Listans omfattning och innehåll kommer också att utvecklas med tiden, bl.a. med kortfattade förklaringar av texterna ifråga. Observera att det rör sig om en kortfattad sammanställning av estetiska ställningstaganden genom tiderna, ämnad för gymnasieskolan. Listan har stora luckor om man är ute efter en gedigen historisk genomgång av litterär estetik.

I första hand nämns källtexter – i original för skandinaviska texter och i översättning för övriga texter – samt förslag på var man kan finna dem. I viss mån nämns ställen där det står om en epoks (och områdes) litterära tankar och ideal, t.ex. då originaltexter eller översättningar inte finns, eller då MJ Läromedel inte känner till det.

De flesta texterna nedan är upphovsrättsskyddade, i det här fallet oftast av översättaren. Därför finns de inte som länk e.d. här. Men de går att hitta på bibliotek, antikvariat eller i bokhandeln. Lärare får enligt kopieringsavtal med Bonus Presskopia kopiera delar av texter för undervisningsbruk. Se t.ex. följande länk på Skolverket. Några andra ställen som beskriver upphovsrätten är ALIS, SLFF och SFF. Vill man vara helt säker på att man inte bryter mot upphovsrättslagen kan man kontakta författaren/översättaren och fråga om man får använda texten i fråga för undervisningsbruk.

Antikens Grekland och Rom

Aristoteles: Om diktkonsten. Finns i översättning av Jan Stolpe på Alfabeta förlag (tidigare Anamma) och i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Longinos: Om litterär storhet. Finns bl.a. i översättning av Jan Stolpe på Alfabeta förlag (tidigare Anamma) och urval i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Horatius: Diktkonsten – Ars Poetica/De arte poetica. Finns i översättningar av bl.a. Arvid Andrén (Paul Åströms förlag) och Ebbe Linde (i Epistlar och sista dikter, Forum) samt i urval i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Forntiden – övriga kulturområden

Lu Chi: Fu om litteratur. Översatt av Else Glahn och Per Erik Wahlund i Världens bästa essayer i urval, redigerad av Magnus von Platen. 200-talet e.Kr.

Renässansen

Philip Sidney: Försvarstal för poesin. Översatt i urval av Lars-Håkan Svensson i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen). 1583.

Georg Stiernhielm: Företalet till Gambla Swea- och Götha-Måles fatebvr. Bl.a. i Svensk litteratur 1 (red Bernt Olsson).

Skogekär Bergbo: Thet Swenska Språketz Klagemål. I urval, bl.a. i Svensk litteratur 1 (red Bernt Olsson).

Franskklassicismen

Nicolas Boileau-Despréaux: Diktkonsten – L’Art poetique. Översatt av Teddy Brunius i urval i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen), hela i Horisonts småskrifter 12, 1971.

Jean Racine: Förord till Fedra. Översatt av Anders Bodegård i tidskriften Aiolos nr 34-35.

Samuel Triewald: Om dem som inbilla sig vara PoëterochSATYRE emot wåra Dumma Poëter. I urval, bl.a. i Svensk litteratur 1 (red Bernt Olsson).

Upplysningstiden

Richard Steele: Konsten att berätta historier. Översatt av Axel Ljungberg i Världens bästa essäer i urval, redigerad av Magnus von Platen. 200-talet e.Kr.

Förromantiken

Edward Young: Hypoteser om det originella litterära skapandet – Conjectures on Original Composition. Översatt av Birger Hedén och Stefan Sandelin i urval i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Johann Wolfgang von Goethe: Tal om Shakespeare – ”den störste Vandraren”. Översatt av Britt G Hallqvist i Världens bästa tal i urval, redigerad av Staffan Björck.

Friedrich von Schiller: Några ord om teaterns moraliska värde för ett samhälle. Översatt av August Strindberg i Värdens bästa essayer i urval, redigerade av Magnus von Platen.

Thomas Thorild: Förord och efterord till Passionerna. Bl.a. i Att följa ögonblicken (red Horace Engdahl).

Romantiken

Novalis: Fragment. Översatt av Daniel Birnbaum och Anders Olsson i serien Kykeon på Propexus förlag.

Friedrich Schegel: Om obegripligheten. Översatt av Horace Engdahl i Obegripligheten, serien Kykeon på Propexus förlag.

Novalis, bröderna Schlegel, Schleiermacher: Romantiska fragment.Översatt av Mattias Forshage och Per-Erik Ljung på Vertigo förlag. Några av fragmenten finns också i Texter i poetik.

De tyska romantikernas texter om litteratur (och estetik m.m.) är många och ibland svåra. Men ett antal av deras s.k. fragment är klart läsvärda och informativa för elever. Schlegels text är svår, man där tas den romantiska ironin upp. Och för- och efterord till böckerna ovan är mycket informativa.

William Wordsworth: Förord till andra upplagan av Lyrical Ballads. Översatt av Jesper Högström i Och drog likt drömmar bort.

Samuel Taylor Coleridge: Angående Lyrical Ballads. Översatt av Gunnar Harding i Och drog likt drömmar bort.

Percy Bysshe Shelley: Ett försvar för poesin. Översatt av Gunnar Harding i En katedral av färgat glas.

John Keats: Brev till John Taylor 27 feb 1818 och Brev till Richard Woodhouse 27 okt 1818. Översatta av Gunnar Harding i En katedral av färgat glas.

I Hardings tre böcker med översättning av engelsk romantik – En katedral av färgat glas, Och drog likt drömmar bort, Där döda murar står – finns flera andra intressanta texter som berör litterära frågor, t.ex. William Hazlitts porträtt av Wordsworth, Coleridge och lord Byron samt PB Shelleys hustru Marys tankar om sin mans poesi. Hardings inledningsessäer är också mycket upplysande.

Carl Jonas Love Almqvist: Dialog om Sättet att sluta StyckenochInledningen till Songes. Bl.a. Svensk litteratur 4 (red I Algulin, B Ståhle Sjönell och J Svedjedal).

Realismen och naturalismen

Honoré de Balzac: Förord till Den mänskliga komedien. Översatt av Björn Larsson i Om litteraturens teori och praktik. I boken finns flera texter av Balzac om litterära idéer.

Émile Zola: Företal till andra upplagan av Thérèse Raquin. Översatt av Per-Arne Henricson (i Ann Bouleaus översättning av romanen, Tidens förlag 1994).

Den experimentella romanen. Översatt av Per Erik Ljung i urval i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Guy de Maupassant: Företal till Pierre och Jean. Översatt av Harry Järv, kapitlet ”Romanen” i Klassisk horisont. Essäer från fem sekler.

August Strindberg: Förord till Fröken Julie.

Poeter i mitten av 1800-talet

Edgar Allan Poe: Kompositionens filosofi. Översatt av Leif Furhammar, bl.a. i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Walt Whitman: Förord till Leaves of Grass (Strån av gräs). Översatt av Anders Mortensen i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Symbolismen, sekelskifteslitteratur etc

Joris-Karl Huysmans: Tjugo år efter romanen (förord till utgåva av Mot strömmen 1903). Översatt av Elias Wraak i Huysmans roman Mot strömmen.

Oscar Wilde: Förord till Dorian Grays porträtt. Översatt av N Selander och Vera Silverstolpe.

Arthur Rimbaud: Siarbreven (till Georges Izambard 13 maj 1871 och till Paul Demeny 15 maj 1871). Finns bl.a. översatt av Elias Wraak i Rimbaud: Samlade verk, Alastor Press.

Stéphane Mallarmé: Versens kris. Översatt av Johan Dahlbäck och Per Erik Ljung i Texter i poetik (red: Per Erik Ljung och Anders Mortensen).

Verner von Heidenstam: Prolog till Endymion.I romanen Endymion.

Renässans. I diverse Heidenstamvolymer, t.ex. Uppsatser, tal och fantasier samt Stridsskrifter

Pepitas bröllop (med Oscar Levertin).  I diverse Heidenstamvolymer, t.ex. Berättelser och fejder samt Nittitalsförfattare, redigerad av Lars Gustafsson.

Selma Lagerlöf: En saga om en saga. (Om hur Gösta Berlings saga blev till) Finns bl.a. i Nittitalsförfattare och Svensk litteratur 5 (red I Algulin och B Ståhle Sjönell).

Knut Hamsun: Fra det ubevidste sjæleliv. Finns bl.a. i utdrag (på norska) i Nittitalsförfattare redigerad av Lars Gustafsson.

August Strindberg: Erinran i Ett drömspelochMemorandum till Medlemmarne af Intima Teatern. Bl.a. i Nationalupplagan nr 64, Teater och Intima Teatern.

De modernistiska ”ismerna”

Filippo Marinetti: Futurismens grundläggning och manifest (1909); Tekniskt manifest för den futuristiska litteraturen (1912); Supplement till det tekniska manifestet. Översatt av Gunnar Qvarnström, Estrid Tengbom och Greta Brodin i Moderna manifest 1 – futurism och dadaism.

D Burljek, V Chlebnikov, A Krutjonych, V Majakovskij: En örfil åt den allmänna smaken (1912, Manifest av ryska futurister). Översatt av Sven Vallmark i Moderna manifest 1 – futurism och dadaism.

Hugo Ball: Dadamanifest (1916); Flykten ur tiden (1915-20, i urval). Översatt av Gunnar Qvarnström i Moderna manifest 1 – futurism och dadaism. (Hela Flykten ur tiden finns översatt av Cecilia Hansson, Ellerströms förlag)

Tristan Tzara: Dada manifest om den svaga kärleken och den bittra kärleken (1920). Översatt av Gunnar Qvarnström, Lotte Möller och Janie Söderström i Moderna manifest 1 – futurism och dadaism.

André Breton: Surrealismens manifest. Översatt av Malou Höjer och Gunnar Qvarnström i Moderna manifest 2 – surrealism. Finns även översatt av Lars Fyhr i Surrealismens manifest.

I Moderna manifest 1-3 (band 3 behandlar också surrealismen), redigerade av Gunnar Qvarnström, finns flera andra manifest av futurister, dadaister och surrealister, bl.a. om teater, film, bildkonst, skulptur och arkitektur. I ett introduktionsband berättar Qvarnström om de fyra olika ismerna italiensk och rysk futurism, dadaism samt surrealism.

Guillaume Apollinaire: Den nya andan och poeterna. Översatt av Marianne Sandels i Är vi långt från Montmartre? och O Paris, båda redigerade av Gunnar Harding.

Max Jacob: Art poétique. Översatt av Marie Silkeberg i Är vi långt från Montmartre?

FS Flint: Imagisme. Översatt av Gunnar Harding i VORTEX – den väldiga virveln i London, redigerad av Gunnar Harding.

Amy Lowell: Förord till Some Imagist Poets.Översatt av Görgen Antonsson i VORTEX – den väldiga virveln i London, redigerad av Gunnar Harding.

TE Hulme: Ett föredrag om modern poesi. Stina och Olle Orrje i VORTEX – den väldiga virveln i London, redigerad av Gunnar Harding.

Pär Lagerkvist: Ordkonst och bildkonst. Bl.a. utgiven av Raster förlag.

Övrigt 1900-talet

Paul Valéry: Tal om poesins rörelseform: ej gång men dans. Översatt av Lill-Inger och Göran O Eriksson i Världens bästa tal i urval, redigerad av Staffan Björck.

Bertolt Brecht: Liten hjälpreda för teatern. Översatt av Herbert Grevenius.

En del av texterna ovan finns i utdrag i diktantologin Texter från Sapfo till Strindberg, en ganska vanlig bok i skolvärlden.